
There was once a king of Scotland whose name was Robert Bruce.	Det var en gång en kung av Skottland som hette Robert Bruce.
He needed to be both brave and wise, for the times in which he lived were wild and rough.	Han behövde vara både modig och klok, för den tiden han levde i var vild och hård.
The King of England was at war with him, and had led a great army into Scotland to drive him out of the land.	Kungen av England var i krig med honom, och hade lett en stor armé in i Skottland för att driva ut honom ur landet.
Battle after battle had been fought.	Slag efter slag hade utkämpats.
Six times had Bruce led his brave little army against his foes; and six times had his men been beaten, and driven into flight.	Sex gånger hade Bruce lett sin modiga lilla armé mot sina fiender; och sex gånger hade hans män blivit slagna och drivna på flykt.
At last, his army was scattered, and he was forced to hide himself in the woods and in lonely places among the mountains.	Till slut var hans armé utspridd och han tvingades gömma sig i skogen och på ensamma platser bland bergen.
One rainy day, Bruce lay on the ground under a neglected shed, listening to the patter of the drops on the roof above him.	En regnig dag låg Bruce på marken under ett försummat skjul, och lyssnade på smattret av dropparna på taket ovanför honom.
He was tired and upset, and ready to give up all hope.	Han var trött och upprörd och redo att ge upp allt hopp.
It seemed to him that there was no use for him to try to do anything more.	Det verkade som om det inte fanns någon anledning för honom att försöka göra något mer.
As he lay thinking, he saw a spider over his head, getting ready to weave her web.	Medan han låg och tänkte såg han en spindel över sitt huvud, redo att väva sitt nät.
He watched her as she toiled slowly and with great care.	Han tittade på henne när hon arbetade långsamt och med stor omsorg.
Six times she tried to throw her frail thread from one beam to another, and six times it fell short.	Sex gånger försökte hon kasta sin bräckliga tråd från en balk till en annan, och sex gånger misslyckades hon.
"Poor thing!" said Bruce: "you, too, know what it is to fail."	”Stackars liten!” sa Bruce, ”du vet också vad det är att misslyckas.”
But the spider did not lose hope with the sixth failure.	Men spindeln tappade inte hoppet efter det sjätte misslyckandet.
With still more care, she got ready to try for the seventh time.	Med ännu mer omsorg gjorde hon sig redo att försöka för sjunde gången.
Bruce almost forgot his own troubles as he watched her swing herself out upon the slender line.	Bruce glömde nästan sina egna problem när han såg henne svinga sig ut på den smala linjen.
Would she fail again?	Skulle hon misslyckas igen?
No! The thread was carried safely to the beam, and fastened there.	Nej! Tråden fördes säkert till balken och fästes där.
"I, too, will try a seventh time!" cried Bruce.	”Jag ska också försöka en sjunde gång!” ropade Bruce.
He arose and called his men together.	Han reste sig och kallade samman sina män.
He told them of his plans, and sent them out with messages of cheer to his disheartened people.	Han berättade för dem om sina planer och skickade ut dem med budskap om uppmuntran till sitt modfällda folk.
Soon there was an army of brave Scotsmen around him.	Snart fanns det en armé av modiga skottar runt honom.
Another battle was fought, and the King of England was glad to go back into his own country.	Ännu ett slag utkämpades och kungen av England var glad över att återvända till sitt eget land.
I have heard it said, that, after that day, no-one by the name of Bruce would ever hurt a spider.	Jag har hört det sägas att efter den dagen skulle ingen vid namn Bruce någonsin skada en spindel.
The lesson that the little creature had taught the king was never forgotten.	Den läxa som den lilla varelsen hade lärt kungen glömdes aldrig.

Bruce and the Spider

Story text

Vocab review

You might also like...

Enter the Ablas Game Hub